Igår var det Fettisdag och vår del av världen svämmade över av fastlagsbullar - som jag kallar för semlor trots att det här i Finland betyder fralla. Det både bakades och pratades om dem på teve och på facebook flödade gräddbullsbilderna från morgon till sent på kvällen. Själv är jag uppvuxen med hembakta semlor som traditionsenligt åts varje tisdagkväll från fettisdagen fram till påsk. Mandelmassan var så kladdig och god, minns jag. Den var ihopmosad med lite mjölk och innankråmet från bullen till en härlig gegga.
När jag köpte en semla på ett café för några år sedan var mandelmassan en torr skiva som bara var ditlagd mitt i grädden. Inte populärt hos en som är van med kladd! Och så det här märkliga finska fenomenet; man kan välja hallonsylt istället för mandelmassa. Whaat? Då blir det ju typ en bakelse med lock, tycker jag. Nästa steg är väl att fritera bullarna först innan man fyller dem. Det är ju de friterade bakverkens land det här.
Har du några fastlagsbullstraditoner?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar