Trend-ointresserad, får jag kalla mig det?

Ett litet erkännande, det var som ni anade; jag har aldrig hängt med i trender. Har väl aldrig varit särskilt intresserad heller. När jag var liten uppfattade jag liksom inte det pågående "klädmodet". Jag kan inte minnas att det var förrän jag gick i mellanstadiet som jag märkte att man "skulle ha" något speciellt på sig och då var det BALL-tröjan som gällde. Och Converse, tror jag. Mina föräldrar skaffade inget dera till mig, utan jag hade billigare kopior, som jag tyckte var fina. Jag minns speciellt mina knallorangea basketkängor som var ganska obekväma men som var SÅ snygga att jag använde dem ändå. (Kanske därför mina lilltår är inåtböjda idag, vem vet?).

Det har varit många hemsydda plagg i min garderob också. De allra flesta gjorda av min mamma men även några jag gjort själv eller sytt om något loppisplagg. Min gammelrosa studentklänning sydde mamma till mig trots att vi då bodde 30 mil från varandra. Jag måste ju ha åkt hem på provning nån gång men det kommer jag inte ihåg. Minns bara att den var väldigt fin och hur skön som helst att ha på sig från det att klassen drack champagnefrukost i Stadsparken tills vi trippade hem från Cleo på natten. Inte många klänningar som pallar ett sånt 21 timmars-maraton men min gjorde´t galant.


Måste ju bara få säga att det känns lite konstigt att jag nu kan köpa (och köper!) likadana kläder som jag hade när jag var 19-20 år (det var ju typ nyss jag var det!). Men vem kan motstå den sköna kombinationen legging & tunika - fast på 90-talet hette de tights & lång tröja/damskjorta..?

Några saker jag använt förr men däremot lätt kan motstå nu är: axelvaddar, stringtrosor, ärmhållare (finns kanske iofs inte att få tag på heller?), tofsmössa och väst.

Supertrendig 80-talsrygga. (googlad bild)

Vad har du haft på dig förr som du gärna låter bli att sätta på dig igen? Kommentera gärna! :)